En buffert är ett område som täcker ett givet avstånd från ett punkt-, linje- eller områdesgeoobjekt.
Buffertar används normalt sett för att skapa områden som kan analyseras ytterligare med verktyg som Överlagra lager. Om frågan till exempel är "Vilka byggnader ligger inom en kilometer från skolan?", kan du hitta svaret genom att skapa en buffert på en kilometer kring skolan och sedan överlagra bufferten med det lager som innehåller byggnadsavtrycken med hjälp av verktyget Överlagra lager. Slutresultatet blir ett lager med de byggnader som ligger inom en kilometer från skolan.
Om Använd aktuell kartutbredning är markerat buffras endast de geoobjekt som är synliga i den aktuella kartutbredningen. Om alternativet inte markeras buffras alla geoobjekt i indatalagret, även om de ligger utanför den aktuella kartutbredningen.
Det punkt-, linje- eller områdesgeoobjekt som ska bilda bufferten.
Förutom att välja ett lager på din karta kan du välja Välj analyslager i världsatlasen eller Välj analyslager, som du hittar längst ned i listrutan. Då öppnas ett galleri med en samling lager som kan vara praktiska att använda vid många analyser.
Du kan ange ett enda avståndsvärde eller flera värden. Avgränsa varje värde med ett blanksteg. Du kan även ange ett attribut för det indatalager som innehåller avståndsvärdet genom att klicka på Fält.
Välj hur du vill att överlappande buffertar ska hanteras. För varje buffert som ligger över en annan buffert kan de gemensamma områdena behållas (Överlappa) eller kombineras (Lös upp).
När du använder flera avstånd kan du välja hur du vill återge avståndet från det senaste buffertavståndet. Om avstånden till exempel är 10 och 14 kan du göra på följande sätt:
Välj hur du vill att överlappande buffertar ska hanteras. För varje buffert som ligger över en annan buffert kan de gemensamma områdena behållas (Överlappa) eller kombineras (Lös upp).
När du skapar en enstaka buffert kring områdesgeoobjekt (anger ett avstånd) kan du välja om geoobjektet som buffras ska tas med eller utelämnas i resultatbufferten.
När du använder flera avstånd kan du välja hur du vill återge avståndet från det senaste buffertavståndet. Om avstånden till exempel är 10 och 14 kan du göra på följande sätt:
Välj hur du vill att överlappande buffertar ska hanteras. För varje buffert som ligger över en annan buffert kan de gemensamma områdena behållas (Överlappa) eller kombineras (Lös upp).
När du skapar en enstaka buffert runt linjer (anger ett avstånd) kan du välja vilken sida av linjen som ska buffras. Normalt sett väljer du båda sidor. Vänster och höger avgörs som om du gick från den första x,y-koordinaten för linjen (startkoordinaten) till den sista x,y-koordinaten för linjen (slutkoordinaten). Om du väljer vänster eller höger innebär det vanligtvis att du vet att linjegeoobjekten har skapats och lagrats i en riktning (till exempel uppströms eller nedströms i ett flodsystem). I linjens ändar kan bufferten avrundas (Rund) eller vara rak (Platt).
När du skapar flera buffertar (mer än ett avstånd) kan du välja hur du vill återge avståndet från det senaste buffertavståndet. Om avstånden till exempel är 10 och 14 kan du göra på följande sätt:
När du väljer ett lager som buffert kan du välja hur du vill att överlappande buffertar ska hanteras. För varje buffert som ligger över en annan buffert kan de gemensamma områdena behållas (Överlappa) eller kombineras (Lös upp). Dessutom kan du ange hur flera distanser ska representeras. För lager som innehåller linjegeoobjekt kan du välja vilken sida av linjen som ska ingå i bufferten. För lager som innehåll områdesgeoobjekt kan du välja om geoobjektet som buffras ska tas med eller utelämnas i resultatbufferten.
Det här är namnet på lagret som skapas i Mitt innehåll och läggs till i kartan. Standardnamnet baseras på verktygets namn och indatalagrets namn. Om lagret redan finns uppmanas du att ange ett annat namn.
Om du använder listrutan Spara resultat i kan du ange namnet på en mapp i Mitt innehåll där resultatet ska sparas.